Julia Uddén vid Stockholms universitet och Kirsten Leistner vid Chalmers tekniska högskola får årets L’Oréal-Unesco For Women in Science-pris. Priset syftar till att lyfta fram lovande kvinnor i inledningen av deras forskarkarriär inom naturvetenskap, teknik och matematik och skapa förebilder för kommande generationer. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, delade ut priset vid en ceremoni den 6 mars.
Julia Uddén är fil. dr i kognitiv neurovetenskap från Karolinska Institutet. Hon tillträder inom kort en forskartjänst vid Institutionen för lingvistik och Psykologiska institutionen inom ramen för forskningssatsningen Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC) vid Stockholms universitet efter att ha beviljats ett femårigt anslag inom spetsforskningsprogrammet Pro Futura. Motiveringen till att hon får priset är ”för forskning som kännetecknas av intellektuell djärvhet och som syftar till att förstå hur människans språkliga kommunikation utvecklas”.
Varför kommunicerar vissa bättre än andra?
Julia Uddéns forskning handlar om kommunikation, och varför vissa människor är bättre på att kommunicera än andra. Studierna omfattar till exempel jämförelser av hjärnaktiviteten hos unga och lite äldre tonåringar med hjälp av hjärnkamera. Tanken är att hjärnans reaktion på klarspråk, jämfört med inlindad kommunikation, förändras under ungdomsåren. För personer med kommunikationssvårigheter, som vid autism, utgör inlindade budskap ett problem. Uddén undersöker hur hjärnans språknätverk kan utvecklas, inte minst under ungdomsåren, för att stärka möjligheterna att kommunicera även för individer med neuropsykiatriska funktionshinder. Hennes forskning undersöker också hur virtuella miljöer kan användas som hjälpmedel för kommunikationsträning.
Brinner för tvärvetenskap
Julia Uddén är expert på hur hjärnan bearbetar språk och kommunikation. Hon disputerade i kognitiv neurovetenskap på Karolinska Institutet 2012, med en avhandling om hjärnans bearbetning av språkliga sekvenser. Därefter har hon forskat vid Max Planck Institutet för Psykolingvistik i Holland. Hon brinner för tvärvetenskap i gränslandet mellan neurovetenskap, psykologi och lingvistik, men en ny fråga i sikte: Varför är vissa människor bättre kommunikatörer än andra?
- Jag undrar varför vissa tar sig lätt fram i sociala situationer medan andra känner sig konstant missförstådda. Forskningen har varit inriktad på vad som händer i hjärnan när vi till exempel lär oss ett nytt ord, men vi förstår ännu inte hur vi lär oss använda orden för att göra oss förstådda.
Inom ramen för det femåriga Pro Futura-anslaget ska hon fylla de här kunskapsluckorna i ett nytt projekt. Där ska hon jämföra hjärnaktiviteten hos unga och lite äldre tonåringar, när de spelar ett slags kommunikationsspel i en hjärnkamera. Tanken är att hjärnans reaktion på klarspråk, jämfört med inlindad kommunikation, förändras under ungdomsåren.
Svårt förstå inlindad kommunikation
Vissa situationer kräver att vi uttrycker oss i klarspråk. Om man behöver frisk luft och inte kan röra sig så säger man kanske ”Snälla, kan du öppna fönstret?!” I andra situationer behöver vi istället linda in vårt budskap mer. I en liknande situation, där man bara vill att någon annan ska öppna fönstret, säger man kanske först ”Är det inte ganska varmt och kvavt här inne?”.
– Har man svårt att kommunicera, som vid autism, så förstår man ofta inte vinken utan föredrar att alla hela tiden pratar klarspråk. Barn har också svårt att förstå inlindad kommunikation, säger Julia Uddén.
Hon tror att hjärnans språknätverk behöver utvecklas, inte minst under ungdomsåren, för man ska klara att kommunicera på en vuxens nivå. Sökandet efter hjärnans markörer för kommunikationssvårigheter kan leda till att man lättare kan hjälpa de som behöver mer träning.
– Hjärnan utvecklas snabbt under tonåren och min idé är att vi med hjälp av virtuella miljöer ska kunna ge den träning som behövs, även till en blyg målgrupp, säger Julia Uddén.
Hon ser ett ökat intresse för de här frågorna idag när ungdomar kommunicerar via mobiler och därmed får mindre träning av vanliga konversationer. Samtidigt är hon noga med att understryka att emoticons och internetslang också är språkutveckling, på hög nivå.
Läs mer Julia Uddén ny Pro Futura-forskare
Mer om SUBIC
Den andra pristagaren är Kirsten Leistner som är forskare inom kemiteknik vid Chalmers tekniska högskola. Hon får priset för framgångsrik forskning rörande fundamental förståelse av katalysatorers temperaturberoende aktivitet och har gjort en upptäck som kan leda till utveckling av förbättrade katalysatorer.
Om priset
Det internationella priset instiftades av L’Oréal Foundation och Unesco 1998 för att främja kvinnors deltagande i forskning. Priset har sedan starten uppmärksammat mer än 2 000 kvinnliga forskare världen över, varav två senare mottagit Nobelpriset. Nationella program finns i över 50 länder. I Norden finns L’Oréal-Unesco For Women in Science-priset i Danmark och Finland.
L’Oréal-Unesco For Women in Science-priset i Sverige är ett samarbete mellan L’Oréal, Svenska Unescorådet och Sveriges unga akademi. Sveriges unga akademi ansvarar för den vetenskapliga bedömningen.
______________________________________________________
Artikeln ovan är hämtad 2017-03-16 från Samverkansavdelningen vid Stockholms universitet, på webbplats: http://www.su.se/om-oss/priser-utm%C3%A4rkelser/pris-till-lovande-ung-spr%C3%A5kforskare-1.323207
