Helena Bani Shoraka är sedan 2016 anställd vid Institutionen för svenska och flerspråkighet som universitetslektor i översättningsvetenskap med inriktning mot tolkning. Helena beskriver tolkning som centralt i integrationsarbete och att tolkning, både som profession och forskningsfält, växer och utvecklas. 

– Tolkning i integrationsarbete har en viktig roll att spela eftersom det många gånger behövs en person som hjälper den enskilde individen och den offentliganställde att kommunicera med varandra. I Sverige har exempelvis myndigheter och organisationer ett ansvar att boka tolk. Det kan vara när läkare behöver träffa en patient, när lärare träffar föräldrar eller vid mötet med handläggare på en myndighet. Tolkning har behövts länge, men det har varit ett lågprestigeområde som det inte har satsats på. Det håller på att ändras nu, det finns ju ett väldigt stort behov, menar Helena. 

En alltmer digitaliserad tillvaro – inte minst i samband med coronapandemin – har ökat omfattningen av tolkuppdrag på distans, både telefontolkuppdrag och tolkuppdrag via videolänk. Distanstolkning har många fördelar men distansarbetet innebär också utmaningar för tolkar. 

Helena Bani Shoraka. Fotograf: Angelica Strängborn

– För många yrkesverksamma tolkar har det blivit en dramatisk förändring. Under en period blev allting avbokat och uppdrag kunde försvinna över en natt. Därefter kunde vi notera en allt tydligare övergång till distanstolkning av olika slag. Men det finns stor potential i den ökade tillgängligheten! Att anlita utbildade tolkar behövs för att göra en tolkningsprocess rättssäker, där har tillgängligheten en viktig roll att spela – du kan få tag i kvalificerade tolkar i Kalix även om du bor i Malmö. Det blir samtidigt viktigt att förstå vad distansarbetet innebär för tolkar och deras arbetsvillkor.

Tolkarenan – en mötesplats och kunskapsspridare

Tolkarenan startades formellt hösten 2020 och är en samverkanssatsning där olika aktörer inom tolkfältet får möjlighet att träffas och utbyta kunskap. Satsningen leds av Helena och hennes kollega Magnus Dahnberg och består av en styrgrupp med representanter både från akademien och representanter från ideell, offentlig, och privat sektor. 

Förutom den pågående dialogen med olika aktörer på tolkfältet planerar Tolkarenan att genomföra ett evenemang per år, där forskning inom området presenteras och diskuteras. Helena menar att Tolkarenan kan ses som ett resultat av en längre tids samverkansarbete inom forskningsfältet. 

– Tolkarenan är egentligen ett resultat av olika mikroprojekt inom fältet, där vi har testat olika former av samarbeten – workshopserier, seminarier och föreläsningsserier. Så satsningen är en del av ett bredare samverkansarbete på Tolk- och översättarinstitutet. 

Helena menar forskningsfältet är dynamiskt, tolkning är på framåtmarsch både i Sverige och internationellt och att det därmed finns ett stort intresse hos aktörer på fältet att veta vad forskningen säger. I detta blir Tolkarenan en viktig mötesplats.

– Tolkning är i ropet. Tolkbranschen omsätter årligen stora pengar och det finns ett intresse externt för att hitta långsiktiga, rättssäkra och effektiva lösningar. I sammanhanget spelar distansmöten och teknikutvecklingen en stor roll. Det är ju inte rimligt att offentliganställda, eller yrkesverksamma tolkar för den delen, också ska börja leta rätt på och sätta sig in i ny forskning. Det är just det här som Tolkarenan kan erbjuda. 

Tolkarenan ska dock inte bara fungera som ett sätt för exempelvis yrkesverksamma tolkar att ta del av de senaste forskningsrönen – även forskare inom fältet har mycket att vinna på att ha en tätare kontakt med branschen. 

– Vi samarbetar med representanter från offentlig, ideell och privat sektor i att utforma innehållet. När vi utbildar tolkar övar vi på verklighetsinspirerade fall på olika sätt, vi behöver förbereda tolkstudenterna för den riktiga världen utanför klassrummet. För oss blir tolkarenan just en arena där vi kan ha örat mot marken – vad händer ute i branschen, på fältet?

Vad hoppas ni åstadkomma med den här formen av samverkansarbete?
– Värdet är att åstadkomma ett ömsesidigt kunskapsutbyte. Det vore meningslöst med en satsning som inte kommer ur konkreta behov och som inte kommer många till nytta. Den typen av satsningar blir vanligtvis inte långvariga. Efterfrågan på forskningsrön från detta fält är stort och nu har vi en arena där vi kan mötas. Och styrgruppens breda representation gör att vi är säkra på att evenemangen fokuserar på relevanta frågor, menar Helena. 

Texten är en del i en intervjuserie för Samverkansprogrammet i syfte att synliggöra forskning med anknytning till temat migration och integration. Läs mer om Samverkansprogrammet vid Humanvetenskapliga området och ta del av andra intervjuer i serien