Du är professor i franska vid Stockholms universitet. Hur kom du in på migrationsforskning?
– Min övergripande forskningsfråga genom alla år har varit hur bra man kan bli på ett språk som man lär sig senare i livet, alltså som tonåring eller vuxen. Jag insåg snabbt att jag då behöver undersöka de som exponeras för ett nytt språk på ett omfattande sätt och valde att undersöka gruppen ”frankrikesvenskar”, det vill säga svenskar som flyttat till Frankrike i vuxen ålder och lever sina liv där. Den här gruppen har jag valt att kalla ”cultural migrants” eller kulturella migranter.
Fanny Forsberg Lundell menar att synen på migration ofta präglas av flykten från ett land till ett annat, och lyfter att det finns olika former av migration och mobilitet.
– När man tänker på migration, så tänker man på det som syns i medierna – flyktingmigration, politiska migranter, ekonomiska migranter. Kulturella migranter är en grupp som migrerar av kulturella skäl, man attraheras av ett lands kultur, en livsstil. Inom migration pratar vi om ”push” och ”pull”-faktorer och för gruppen frankrikesvenskar så är den franska kulturen själva ”pull”-faktorn. Så på ett sätt så fungerar kulturell migration nästan tvärtemot hur vi ser på migration – det här är människor som inte har flytt, de har sökt sig aktivt till landet och kulturen.
Sociala omständigheter kan påverka språkinlärningen
Hennes studier visar att en stor del av gruppen kulturella migranter har en så pass god språkutveckling att de uppfattas som infödda av andra fransmän.
– I mina studier med svenskar i Frankrike så analyserade jag deras muntliga produktion och såg då att ungefär en tredjedel är så bra att de uppfattas som infödda av fransmän. Vi har alltså sett att de här svenskarna generellt blir väldigt bra på franska, det är ovanligt att man inte uppnår en hög färdighet i sitt andra språk.
Hon menar att en längtan och en emotionell drivkraft efter en viss livsstil kan påverka andraspråksinlärningen i en positiv riktning.
– Hur omständigheter påverkar språkinlärningen är väldigt intressant för kunskapsläget för andraspråksinlärning. Den grupp svenskar i Frankrike som vi har studerat har goda psykosociala omständigheter, de är ”frankofiler” och har aktivt sökt sig till den franska kulturen. Det är intressant att studera om det gör att de är bättre på andraspråksinlärning, än de som har migrerat under andra, sämre omständigheter. Inga kontrollerade, jämförande studier finns dock än så länge.
Nyans i debatten om språkinlärning behövs
Vilka berörs av din forskning? Vilka skulle du vilja nå?
– För just den här forskningen så vill jag framförallt nå ut i ett offentligt samtal och nå beslutsfattare. Det kan också vara intressant att samverka med svenska företag i Frankrike och vice versa.
– Framförallt vill jag nyansera debatten om språkinlärning i stort. Det är viktigt att inte bara utgå från hur situationen ser ut i Sverige med språkinlärning och språkpolicy. Det finns en utbredd uppfattning att det är svårt att lära sig ett nytt språk som vuxen. Men språkinlärning har att göra med psykosociala omständigheter och samhälleliga strukturer, det kan gå väldigt bra att lära sig ett språk som vuxen.
Du är tidigare verksamhetsledare för Humtank, en tankesmedja för forskning och utbildning inom humaniora. Vad anser du att den humanistiska forskarens roll bör vara i det offentliga samtalet?
– Jag upplever att vi har en polariserad offentlighet, det är ett svårt sammanhang att verka i som forskare inom fältet migration. Om vi ska medverka i debatten så måste det göras med ett öppet förhållningssätt till olika ideologiska positioner, speciellt om man vill påverka policyn. Samtidigt finns ett skriande behov av att migrationsforskning kommer ut och bidrar till debatten. Det är ett väldigt svårt klimat att verka i, men samtidigt är det viktigare än någonsin.
Läs mer om samverkansprogrammet för migration och integration